For English: Please scroll down

Statistik underskattar verkligheten – underleverantörer utgör ryggraden i den svenska ekonomin

Teknikindustrins värde för den svenska ekonomin är ungefär en fjärdedel (25 %) större än vad traditionell statistik visar, enligt en färsk rapport från näringslivsorganisationen Teknikföretagen. Skillnaden kan förklaras av underleverantörer som återfinns både i och utanför teknikindustrins branscher. Den svenska teknikindustrins efterfrågan skapar alltså värde även i andra branscher. Ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen, Joel Jonsson, berättar i vilken riktning internationella underleverantörskedjor utvecklas och vad som avgör underleverantörernas plats i framtidens leverantörskedjor.
 

Sammanfattning:

• Den svenska industrins andel av ekonomins förädlingsvärde är 20 procent. Utan underleverantörer skulle andelen vara 14 procent.
• Ett av industrins största orosmoln är den geopolitiska osäkerheten. Förmågan att anpassa sig till störningar i handeln kan bli en konkurrensfördel för underleverantörer.
• Finska leverantörers betydelse för den svenska tillverkningsindustrin är större än genomsnittet för övriga delar av ekonomin. Nordiska leverantörskedjor möts på Alihankinta-mässan i Tammerfors 29.9–1.10.2026.

Teknikföretagen representerar 4 600 svenska teknikindustriföretag, som svarar för ungefär en tredjedel av Sveriges totala export och sysselsätter runt 360 000 personer i Sverige. Organisationens ekonomer undersökte i sin färska rapport Teknikindustrin – ryggraden i svensk ekonomi hur stort värde och hur många jobb teknikindustrins efterfrågan genererar i underleverantörsnätverk.

Resultaten är tydliga: efterfrågan på teknikindustrins produkter skapade cirka 430 000 arbetstillfällen i Sverige under 2023. Av dessa skapades cirka 170 000 hos underleverantörer, och så mycket som 85 procent av underleverantörernas arbetstillfällen skapades i tjänsteföretag.

– För varje krona som skapas inom teknikindustrin skapas cirka 50 öre i våra underleverantörsnätverk. – Det visar hur viktiga underleverantörerna är för vår tillverkningsindustri, säger Joel Jonsson, ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen.

Samma fenomen återspeglas i hela industrin. Enligt rapporten är industrins andel av den svenska ekonomins förädlingsvärde cirka 20 procent. Utan underleverantörer skulle andelen sjunka till 14 procent.
 

Den geopolitiska osäkerheten oroar industrin mest

Enligt Jonsson är ett av medlemsföretagens största orosmoln för närvarande den geopolitiska osäkerheten. När den geoekonomiska konkurrensen hårdnar kan stater använda handelsberoenden som påtryckningsmedel.

Jonsson lyfter fram förra årets händelser som ett exempel: USA begränsade exporten av nyckelteknologier till Kina, och Kina svarade med exportrestriktioner för kritiska råvaror. Eftersom Europa är beroende av båda, spred sig störningarna även till de europeiska försörjningskedjorna.

– Det är nödvändigt för företagen ur ett strategiskt perspektiv att göra riskbedömningar av sina leveranskedjor. – Förmågan att anpassa sig till störningar i handeln kan bli en konkurrensfördel i en alltmer politiserad ekonomi, säger Jonsson.


Bild: Joel Jonsson är ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen. Han ser positivt på den svenska industrins framtid: ”Till exempel har EU slutit flera nya frihandelsavtal som kommer att liberalisera handeln på marknader som traditionellt varit väldigt stängda. Det kommer gynna viktiga svenska exportbranscher, såsom fordon- och maskinindustrin.”
 

Leveranskedjorna blir kortare och diversifieras

Enligt Jonsson håller de internationella leverantörskedjorna på att förändras. Varuhandeln regionaliseras, som följd av att företagen placerar produktionen närmare slutkunden. Samtidigt diversifierar de sina inköp och försöker använda bredare nätverk istället för enskilda leverantörer av kritiska insatsvaror.

I bakgrunden verkar två parallella krafter. Den första är politisk: stater lockar produktion till sina hemmamarknader med hjälp av bland annat subventioner och krav på inhemskt innehåll. Det andra är marknadsbaserat: företag söker effektivitet och motståndskraft i sina leverantörskedjor.

Förändringen i underleverantörskedjorna rör enligt Jonsson framför allt tillverkarens närmaste leverantörer. Ju längre ner i kedjan ett företag befinner sig, desto mer globalt förblir nätverket, eftersom stordriftsfördelar och specialisering kräver det.

– Jag tror att vi snarare kommer att se en omstrukturering än avglobalisering. Företag strävar efter att stärka motståndskraften i sina produktionsnätverk. Det leder till mer regionala nätverk och användning av fler underleverantörer, förutspår Jonsson.

Han förväntar sig tillväxt särskilt inom försvarsindustrin och energiteknik, som det investeras kraftigt i nu i Sverige.
 

Finska insatsvaror är viktiga för svensk tillverkningsindustri

Omkring sex procent av Sveriges import av insatsvaror kommer från Finland. Inom tillverkningsindustrin uppgår Finlands andel av importen av insatsvaror till cirka nio procent, vilket innebär att Finlands betydelse för den svenska tillverkningsindustrin är större än genomsnittet. Importen av finska insatsvaror är störst inom delbranscherna metall och metallprodukter r samt tillverkning av elektronik och elektronisk utrustning.

– Det är naturligt att vi samarbetar inom Norden, eftersom vi har många gemensamma styrkor. Exempel på det är bland annat försvar och säkerhet samt energiteknik, säger Jonsson.

Jonsson ser med tillförsikt på framtiden för underleverantörsbranschen. Han påminner om att underleverantörerna under de senaste åren har klarat sig igenom flera kriser, som bland annat pandemin, blockeringen av Suezkanalen och de störningar som kriget i Ukraina har orsakat.

– Industrin har visat prov på en imponerande motståndskraft under de omfattande störningar som har varit. Underleverantörer är en mycket viktig del av Sveriges industriella ekosystem och kommer förbli det  även i framtiden.
 

Underleverantörer i den svenska ekonomin

• Industrins andel av den ekonomiska värdestegringen är 20 procent, och utan underleverantörer 14 procent.
• Efterfrågan inom teknikindustrin skapade cirka 430 000 arbeten under 2023, varav 170 000 hos underleverantörer.
• Av underleverantörernas arbeten finns 85 procent inom tjänstesektorn.
• Varje krona som genereras inom teknikindustrin skapar 50 öre för underleverantörerna.

Vill du vara med i de nordiska leveranskedjorna? Alihankinta-mässan samlar industrins köpare och leverantörer på Tammerfors utställnings- och sportcenter 29.9–1.10.2026. Läs mer och kom med!

 

---

 

The statistics understate reality – suppliers are the backbone of Swedish industry

The value of Sweden’s technology industry to the national economy is around 24.5% higher than traditional statistics indicate, according to a new report by the Confederation of Swedish Enterprise organisation Teknikföretagen. The difference is explained by supplier companies operating both within and outside the technology industry: demand from Sweden’s technology industry generates value across a wide range of other sectors as well.
Joel Jonsson, Director of International Trade at Teknikföretagen, explains how international supplier networks are evolving and what will determine suppliers’ position in the supply chains of the future.
 

At a glance

• Industry accounts for 20% of Sweden’s value added; without suppliers, the share would be 14%.
• Geopolitical uncertainty is currently one of the manufacturing industry’s biggest concerns. The ability to adapt to trade disruptions may become a key competitive advantage for suppliers.
• Finnish suppliers play a larger-than-average role in Sweden’s manufacturing industry. Nordic supply chains will come together at the Alihankinta trade fair in Tampere, Finland, on 29 September–1 October 2026.

Teknikföretagen represents 4,600 Swedish technology companies that account for roughly one third of Sweden’s total exports and employ around 360,000 people in Sweden. In its latest report, Teknikindustrin – ryggraden i svensk ekonomi (“The technology industry – The backbone of the Swedish economy”), the organisation’s economists examined how much value and employment demand from the technology industry creates throughout supplier networks.

The results are clear: demand for technology industry products created around 430,000 jobs in Sweden in 2023. Of these, about 170,000 were created in supplier companies, and as many as 85% of supplier jobs were created in service companies.

– For every krona generated in the technology industry, about 50 öre is generated in our supplier networks. That shows how important suppliers are to our manufacturing industry, says Joel Jonsson, Director of International Trade at Teknikföretagen.

The same phenomenon is reflected across Swedish industry as a whole. According to the report, industry accounts for about 20% of Sweden’s total value added; without suppliers, the share would fall to 14%.
 

Geopolitical uncertainty tops industry concerns

According to Jonsson, one of the biggest concerns among member companies is currently geopolitical uncertainty. As geoeconomic competition intensifies, governments may use trade dependencies as a means of exerting pressure.

Jonsson points to developments during the past year: the United States restricted exports of key technologies to China, and China responded with export restrictions on critical raw materials. Because Europe depends on both, the disruptions also spread through European supply chains.

– Supply-chain risk assessments are becoming a strategic necessity for companies. At the same time, the ability to adapt to trade disruptions may become a competitive advantage as the economy becomes increasingly politicised, Jonsson says.
 

Supply chains become shorter and more diversified

According to Jonsson, international supplier networks are changing shape. Trade in goods is becoming more regionalized, with companies locating production closer to end customers. At the same time, they are diversifying procurement and relying on broader networks of suppliers rather than a single source for critical intermediate goods.

Two parallel forces are driving this shift. The first is political: governments are attracting production to domestic markets through subsidies and local-content requirements. The second is market-driven: companies are seeking greater efficiency and security of supply in their supplier networks.

According to Jonsson, these changes in supplier networks primarily affect a manufacturer's closest suppliers. The further down the supply chain a company operates, the more global the network is likely to remain, as economies of scale and specialisation continue to favour international sourcing.

– I believe we are witnessing a reorganisation rather than deglobalisation. Companies are strengthening the resilience of their production networks, leading to more regional supply chains and the use of multiple supplier partners instead of relying on a single source, Jonsson predicts.

He expects particularly strong growth in the defence industry and energy technologies, both of which are currently attracting significant investment in Sweden.
 

Finnish intermediate goods play a key role in Swedish manufacturing

Around six per cent of Sweden's imports of intermediate goods come from Finland. In the manufacturing industry, Finland accounts for approximately nine per cent of intermediate goods imports, making Finnish suppliers more important to Swedish manufacturing than the average import partner. Finnish intermediate goods are particularly significant in the production of metals and fabricated metal products, as well as electronics and electrical equipment.

– Nordic cooperation comes naturally because we share many strengths. These include defence and security, as well as energy technologies, Jonsson says.

Jonsson is optimistic about the future of the supplier industry. He points out that supplier companies have successfully navigated a series of major disruptions in recent years, including the COVID-19 pandemic, the blockage of the Suez Canal and the impacts of the war in Ukraine.

– The industry has demonstrated remarkable resilience in the face of major disruptions. Supplier companies are an essential part of Sweden's industrial ecosystem, and I am confident they will remain so in the years ahead.
 

Supplier companies in the Swedish economy

• Industry accounts for 20% of Sweden's total value added. Without supplier companies, the figure would be 14%.
• Demand from the technology industry created approximately 430,000 jobs in Sweden in 2023, including 170,000 in supplier companies.
• 85% of jobs created in supplier companies are in the service sector.
• Every Swedish krona generated by the technology industry creates an additional 50 öre of value in supplier networks.

Would you like to become part of the Nordic supply chain? Alihankinta brings together industrial buyers and suppliers at the Tampere Exhibition and Sports Centre on 29 September–1 October 2026. Learn more and join us!