Statistik underskattar verkligheten – underleverantörer utgör ryggraden i den svenska ekonomin
Teknikindustrins värde för den svenska ekonomin är ungefär en fjärdedel (25 %) större än vad traditionell statistik visar, enligt en färsk rapport från näringslivsorganisationen Teknikföretagen. Skillnaden kan förklaras av underleverantörer som återfinns både i och utanför teknikindustrins branscher. Den svenska teknikindustrins efterfrågan skapar alltså värde även i andra branscher. Ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen, Joel Jonsson, berättar i vilken riktning internationella underleverantörskedjor utvecklas och vad som avgör underleverantörernas plats i framtidens leverantörskedjor.
Sammanfattning:
- Den svenska industrins andel av ekonomins förädlingsvärde är 20 procent. Utan underleverantörer skulle andelen vara 14 procent.
- Ett av industrins största orosmoln är den geopolitiska osäkerheten. Förmågan att anpassa sig till störningar i handeln kan bli en konkurrensfördel för underleverantörer.
- Finska leverantörers betydelse för den svenska tillverkningsindustrin är större än genomsnittet för övriga delar av ekonomin. Nordiska leverantörskedjor möts på Alihankinta-mässan i Tammerfors 29.9–1.10.2026.
Teknikföretagen representerar 4 600 svenska teknikindustriföretag, som svarar för ungefär en tredjedel av Sveriges totala export och sysselsätter runt 360 000 personer i Sverige. Organisationens ekonomer undersökte i sin färska rapport
Teknikindustrin – ryggraden i svensk ekonomi hur stort värde och hur många jobb teknikindustrins efterfrågan genererar i underleverantörsnätverk.
Resultaten är tydliga: efterfrågan på teknikindustrins produkter skapade cirka 430 000 arbetstillfällen i Sverige under 2023. Av dessa skapades cirka 170 000 hos underleverantörer, och så mycket som 85 procent av underleverantörernas arbetstillfällen skapades i tjänsteföretag.
– För varje krona som skapas inom teknikindustrin skapas cirka 50 öre i våra underleverantörsnätverk. – Det visar hur viktiga underleverantörerna är för vår tillverkningsindustri, säger
Joel Jonsson, ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen.
Samma fenomen återspeglas i hela industrin. Enligt rapporten är industrins andel av den svenska ekonomins förädlingsvärde cirka 20 procent. Utan underleverantörer skulle andelen sjunka till 14 procent.
Den geopolitiska osäkerheten oroar industrin mest
Enligt Jonsson är ett av medlemsföretagens största orosmoln för närvarande den geopolitiska osäkerheten. När den geoekonomiska konkurrensen hårdnar kan stater använda handelsberoenden som påtryckningsmedel.
Jonsson lyfter fram förra årets händelser som ett exempel: USA begränsade exporten av nyckelteknologier till Kina, och Kina svarade med exportrestriktioner för kritiska råvaror. Eftersom Europa är beroende av båda, spred sig störningarna även till de europeiska försörjningskedjorna.
– Det är nödvändigt för företagen ur ett strategiskt perspektiv att göra riskbedömningar av sina leveranskedjor. – Förmågan att anpassa sig till störningar i handeln kan bli en konkurrensfördel i en alltmer politiserad ekonomi, säger Jonsson.
Bild: Joel Jonsson är ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen. Han ser positivt på den svenska industrins framtid: ”Till exempel har EU slutit flera nya frihandelsavtal som kommer att liberalisera handeln på marknader som traditionellt varit väldigt stängda. Det kommer gynna viktiga svenska exportbranscher, såsom fordon- och maskinindustrin.”
Leveranskedjorna blir kortare och diversifieras
Enligt Jonsson håller de internationella leverantörskedjorna på att förändras. Varuhandeln regionaliseras, som följd av att företagen placerar produktionen närmare slutkunden. Samtidigt diversifierar de sina inköp och försöker använda bredare nätverk istället för enskilda leverantörer av kritiska insatsvaror.
I bakgrunden verkar två parallella krafter. Den första är politisk: stater lockar produktion till sina hemmamarknader med hjälp av bland annat subventioner och krav på inhemskt innehåll. Det andra är marknadsbaserat: företag söker effektivitet och motståndskraft i sina leverantörskedjor.
Förändringen i underleverantörskedjorna rör enligt Jonsson framför allt tillverkarens närmaste leverantörer. Ju längre ner i kedjan ett företag befinner sig, desto mer globalt förblir nätverket, eftersom stordriftsfördelar och specialisering kräver det.
– Jag tror att vi snarare kommer att se en omstrukturering än avglobalisering. Företag strävar efter att stärka motståndskraften i sina produktionsnätverk. Det leder till mer regionala nätverk och användning av fler underleverantörer, förutspår Jonsson.
Han förväntar sig tillväxt särskilt inom försvarsindustrin och energiteknik, som det investeras kraftigt i nu i Sverige.
Finska insatsvaror är viktiga för svensk tillverkningsindustri
Omkring sex procent av Sveriges import av insatsvaror kommer från Finland. Inom tillverkningsindustrin uppgår Finlands andel av importen av insatsvaror till cirka nio procent, vilket innebär att Finlands betydelse för den svenska tillverkningsindustrin är större än genomsnittet. Importen av finska insatsvaror är störst inom delbranscherna metall och metallprodukter r samt tillverkning av elektronik och elektronisk utrustning.
– Det är naturligt att vi samarbetar inom Norden, eftersom vi har många gemensamma styrkor. Exempel på det är bland annat försvar och säkerhet samt energiteknik, säger Jonsson.
Jonsson ser med tillförsikt på framtiden för underleverantörsbranschen. Han påminner om att underleverantörerna under de senaste åren har klarat sig igenom flera kriser, som bland annat pandemin, blockeringen av Suezkanalen och de störningar som kriget i Ukraina har orsakat.
– Industrin har visat prov på en imponerande motståndskraft under de omfattande störningar som har varit. Underleverantörer är en mycket viktig del av Sveriges industriella ekosystem och kommer förbli det även i framtiden.
Underleverantörer i den svenska ekonomin
- Industrins andel av den ekonomiska värdestegringen är 20 procent, och utan underleverantörer 14 procent.
- Efterfrågan inom teknikindustrin skapade cirka 430 000 arbeten under 2023, varav 170 000 hos underleverantörer.
- Av underleverantörernas arbeten finns 85 procent inom tjänstesektorn.
- Varje krona som genereras inom teknikindustrin skapar 50 öre för underleverantörerna.
Källa: Teknikföretagen: Teknikindustrin – ryggraden i den svenska ekonomin (2026)
Vill du vara med i de nordiska leveranskedjorna? Alihankinta-mässan samlar industrins köpare och leverantörer på Tammerfors utställnings- och sportcenter 29.9–1.10.2026. Läs mer och kom med!